Broskolans Europaresa 2007

Här kan du följa elevernas Europaresa i april 2007.

Hejsan!
Image
Wien
I dag, fredag den 4 maj for vi till Wien. Det var en vacker dag, soligt och ganska varmt. Vi gick upp tidigt, alltså som vanligt. Efter att ha ätit frukost och tagit på oss kläder så satte vi oss i bussen och så bar det av till Wien. Efter en ungefär fyra timmar lång resa med bussen så var vi framme.
Första besöket var Schönbrunn, ett stort och vackert slott från Habsburgska väldet. Vi fick gå runt med en stor telefon (tegelsten) och lyssna på en röst som berättade om varje rum. Trädgården var enormt stor med fontäner, vackra träd, blommor i massor och en labyrint, den var väldigt vacker.
Sedan tog vi tunnelbanan in till centrum. Vi gick till en katolsk kyrka, Stefansdomen, som låg inne i stan. Efter att David hade berättat lite fakta om den fick vi gå själva på stan och göra vad vi ville. De flesta gick upp i klocktornen i kyrkan. Väldigt högt tyckte Rebecka och Robin.
Image
Schönbrunn
Sedan gick vi och drev runt på stan och tittade i affärer. Det var väldigt roligt och det fanns många fina saker. Ett tips: Titta aldrig på prislappen när ni handlar i Wien. Anna-Sara och Elin hittade en blå klänning som kostade 400 euro.
Det var inte bara roligt att titta i affärerna. Gå runt och titta på alla fina byggnader och människor var minst lika kul. Tyvärr så fanns det väldigt mycket tiggare.
Klockan 18:00 så möttes hela klassen utanför en stor affär, på samma ställe där vi delade på oss. Därifrån så gick vi till tunnelbanan och åkte till bussen.
Resan hem tog cirka fyra timmar. Vissa sov i bussen, vissa inte. Men alla fick i alla fall sova när vi kom tillbaka till församlingen.
Väldigt skönt tyckte de flesta, vi fick sovmorgon ända till nio!
/Ewelina och Rebecka

 


 

 

kristall.jpgVi började dagen med frukost. I dag var det tänkt att vi skulle besöka en kristallfabrik och ett barnhem. Det tog ca en timme innan vi anlände till kristallfabriken, vilket vi tycket var jobbigt, ”det var bussens fel”!
Tja, först fick vi se en film om kristallfabrikens historia, den var 12 min lång. Som ni förstår handlade den om fabrikens historia.
Efter filmen fick vi se glasblåsarnas verkstad. Det var väldigt varmt, hög ljudvolym och spännande, vem vet ett glas kunde gå sönder när som helst! Krasch! Någon tappade något. Vi tittade och tittade och alltid hände något nytt.
Sedan gick vi vidare till designarna. Deras uppgift var att slipa glaset så att de fick vackra mönster.
På slutet av vandringen berättade guiden om fabriken och dess fakta t.ex.: En arbetare tjänar igenomsnitt ca 4000 svenska kronor i månaden före skatt. Fabriken har funnits sen 1968 och 1972 var försäljningen i full gång. De största exporterna går till: Mexico, Spanien, Frankrike och USA.
Men det var inte allt! Vi köpte mycket kristall också i deras butik.
Sedan kom lunchen, men så småningom var den över, vi packade oss in i bussen och hoppade iväg på fyra hjul mot barnhemmet. Resan tog 2 timmar.
barnhem.jpgBarnhemmet var utrustat med allt vad ett barn behöver. Det var ett utrymme för ca 60 barn. Barnen hade kommit till barnhemmet av olika orsaker: De var sjuka på något sätt (barnhemmet var specialiserat inom sjukvård). Det var problem i hemmet. Det hade bestämts i rätten att föräldrarna inte fick ta hand om sina barn. Vi i klassen hoppas på ett hem åt barnen.
På eftermiddagen åt vi riktig mat. Robin tog kyckling och ris medan jag, Debora, tog potatis och kött. Det smakade bra, synd att det tog slut så fort.
Idag lämnade Max och Thomas oss, då kunde vi känna att tiden hade gått fort. Det hade varit roligare om de kunnat vara med oss längre.
Som slutet på dagen läste Mats ett bibelord för oss, han ville att vi skulle ta åt oss det: Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du ska vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig. Ps. 32:8
/Robin och Debora

Hejsan!
sloty.jpgNatten på färjan gick bra. Vi tjejer hade förhoppningar om att få sova ut ett tag, men dom förhoppningarna sprack när en efter en vaknade av skrikande barn i hytten bredvid oss. Klockan var då: 08:00. Efter att alla i rummet hade vaknat och tagit på sina kläder var det dags för frukosten. I ett konferensrum på färjan klockan: 09:00 var det morgonsamling och frukost, som bestod av en banan, äpple, päron och en yoghurt. När vi tjejer kom in i konferensrummet satt en stor del av klassen redan där. Alla hade något att berätta om natten. Efter frukosten och morgonmöte tittade vi ut genom färjans fönster och såg att vi var framme i Polen. Lärarna gav oss en uppmaning att växla till zloty. Med nya förväntningar sprang vi ut på däck och tittade ut över hamnen.

rastfika.jpgVäl nere på fast mark så fick vi vänta på våran busschaufför för att klaffen inte öppnades men till slut efter dryga timmen kom bussen körande och alla kunde stiga in i bussen, sedan bar det av till ”farmen” Klockan: 20.00 ungefär, kom vi fram till ”Farmen”. Gustav och Maria, Paret som äger ”farmen” serverade nylagad och varm mat. Till förrätt fick vi en soppa med ris, dill, lök buljong och vatten, den tyckte alla smakade gott. Till varmrätt fick vi kyckling det tyckte också alla var mycket gott. Till maten fick vi dricka te eller varm saft. Tydligen så är det vanligt att man dricker te eller varmsaft till maten här i Polen. gustaw_tolk.jpgGustav och Maria var väldigt trevliga och på kvällen berättade Gustav berättade vad dom gör på gården. Det var 10 grader på morgonen och 15 grader på kvällen, det duggade lite när vi åkte men annars har det varit bra väder.

Vi tjejer låg och pratade ett bra tag, men hos killarna var det tyst och lugnt vilket är mycket ovanligt. Alla borde få vara med på denna här resan, en resa för livet och som man alltid kommer att bära med sig. Det vad mesta om ”dag två” vi ses snart.

God bless från Warzawa.

frukostbord.jpgIdag när vi steg upp så fick vi en polsk frukost som jag tror alla gillade. Efter det for vi till Warzawa och kollade runt där. Det var ganska många gamla byggnader som var riktigt fina och även nya skyskrapor som också var snygga. Men vi var först och främst där för att kolla på Ghettot som judarna fick bo på och de monument som man rest för dem. Vi var till centrum och åt på Pizza Hut som var gott. Johannes och Benny fick syn på helium ballonger och köpte varsina och andades in gasen och fick roliga röster. Efter det for vi till en judekyrkogård som var helt täckt av snår och Thomas har sagt att vi ska hjälpa till med att fixa till platsen, fräscha till. Vi fick även se var han växte upp och bredvid var det en stor, fin katolsk kyrka som vi var in och tittade på. Innan vi for till Krakow där vi skulle sova så for vi och åt på McDonald’s. Det har varit ghettomonument.jpgsoligt och fint hela dan men lite småkyligt i luften.
max_gravsten.jpg

















Jobbigaste dagen hittills, resans höjdpunkt: Besök på Auschwitz/Birkenau.
schindler.jpgVi vaknade vid 7 på morgonen för att hinna packa och äta frukost. Till frukost fick vi nybakat bröd, flingor, en massa roliga pålägg och munkar.
Vi blev klara så fort att vi hade lite tid över innan affärerna öppnade, så vi besökte Schindlers fabrik. Vi åkte också igenom de gamla judekvarteren i Krakow. Där fanns många gamla fina hus och roliga människor att titta på.
Lärarna gav oss några lediga timmar så att vi kunde gå på stan innan Auschwitz. Tack vare bilköerna hann vi inte äta någon mat, bara en varmkorv.
arbeitmachtfrei.jpgAuschwitz möttes vi av vår guide, som pratade jobbig svenska. Rundturen var fylld av massa fakta som gjorde att man inte riktigt kunde ta till sig alla känslorna. De som var jobbigast var när vi fick gå in i ett av blocken, där de ställt ut judarnas ägodelar. I ett av rummen fanns en monter fylld med 2 ton människohår. De hittade 5 ton till när det befriade judarna.
utebildguide.jpgBlocket vi fick gå in i var i originalskick och trapporna var nednötta av alla människor som gått där. Att se det blev så verkligt efter alla filmer vi sett om förintelsen.
Ungefär 3 km från Auschwitz ligger Birkenau som är 10 gånger större. Där bodde 200 000 människor i primitiva baracker. Alla gaskammare var sönderbombade och ungefär hälften av barackerna stod kvar.
Max Safir var med i Birkenau och berättade om tiden när han satt där.
”Man levde inte dag för dag utan minut för minut, i ständig rädsla för att bli skickad till gaskammaren.”
Max Safir
birkenau.jpgI Birkenau hade de ett minnesmonument där vi fick tända varsitt ljus.
Max delade ut orden: ”Tänk på 1 miljon barn som dog här.”
Just den meningen berörde alla, vissa fick tårar i ögonen. När vi hade tänt ljusen bad vi.
Under färden till Hlinsko pratade vi om våra tankar, bland annat om hur man kunde överleva.
”En av anledningarna till att de visade en sån vilja att överleva var nog att de visste att de var oskyldiga.”
Det är otroligt att Max klarade sig. Men det är ju så, djungelregeln gäller; Starkast vinner!

Kram Anna-Sara och Elin