Jobbigaste dagen hittills, resans höjdpunkt: Besök på Auschwitz/Birkenau.
schindler.jpgVi vaknade vid 7 på morgonen för att hinna packa och äta frukost. Till frukost fick vi nybakat bröd, flingor, en massa roliga pålägg och munkar.
Vi blev klara så fort att vi hade lite tid över innan affärerna öppnade, så vi besökte Schindlers fabrik. Vi åkte också igenom de gamla judekvarteren i Krakow. Där fanns många gamla fina hus och roliga människor att titta på.
Lärarna gav oss några lediga timmar så att vi kunde gå på stan innan Auschwitz. Tack vare bilköerna hann vi inte äta någon mat, bara en varmkorv.
arbeitmachtfrei.jpgAuschwitz möttes vi av vår guide, som pratade jobbig svenska. Rundturen var fylld av massa fakta som gjorde att man inte riktigt kunde ta till sig alla känslorna. De som var jobbigast var när vi fick gå in i ett av blocken, där de ställt ut judarnas ägodelar. I ett av rummen fanns en monter fylld med 2 ton människohår. De hittade 5 ton till när det befriade judarna.
utebildguide.jpgBlocket vi fick gå in i var i originalskick och trapporna var nednötta av alla människor som gått där. Att se det blev så verkligt efter alla filmer vi sett om förintelsen.
Ungefär 3 km från Auschwitz ligger Birkenau som är 10 gånger större. Där bodde 200 000 människor i primitiva baracker. Alla gaskammare var sönderbombade och ungefär hälften av barackerna stod kvar.
Max Safir var med i Birkenau och berättade om tiden när han satt där.
”Man levde inte dag för dag utan minut för minut, i ständig rädsla för att bli skickad till gaskammaren.”
Max Safir
birkenau.jpgI Birkenau hade de ett minnesmonument där vi fick tända varsitt ljus.
Max delade ut orden: ”Tänk på 1 miljon barn som dog här.”
Just den meningen berörde alla, vissa fick tårar i ögonen. När vi hade tänt ljusen bad vi.
Under färden till Hlinsko pratade vi om våra tankar, bland annat om hur man kunde överleva.
”En av anledningarna till att de visade en sån vilja att överleva var nog att de visste att de var oskyldiga.”
Det är otroligt att Max klarade sig. Men det är ju så, djungelregeln gäller; Starkast vinner!

Kram Anna-Sara och Elin